En välbehövlig “semester”…

För ett par månader sedan fick jag nog. Jag var så trött på att göra ALLT inom hemmets fyra väggar – sova, äta, jobba, plugga, diska, städa, natta barn, vattna blommor… Allt bara snurrade runt och jag blev bara tröttare och tröttare. Jag är en person som alltid har haft massor av energi, men också ett ganska stort ensamhetsbehov, och jag mår faktiskt bra av att få vara helt ensam någon gång ibland. Men sedan barnen kom har det tyvärr blivit allt mindre tid för att “bara” vara ensam. Eftersom mannen är bortrest ganska mycket har jag, åtminstone när jag är själv hemma, huvudansvaret för barnen och hemmet. Jag är dessutom väldigt ambitiös och “vill” väldigt mycket med det egna företaget. Senaste halvåret har jag jobbat alla dagar plus tre-fyra kvällar i veckan mellan 20-24. Och jag åker alltför sällan utanför 50-skyltarna… Förmodligen har jag varit på gränsen att knäcka mig själv ett bra tag utan att förstå det…

Sagt och gjort. Jag insåg att jag behövde en semester från hemmet och bokade två nätter på Brösarps Gästgiveri på Österlen. Därmed inte sagt att jag har haft helt och hållet semester. Jag tog med mig bokföringen för det senaste halvåret och stack, men ändå… Tänk er – två nätter helt ensam på hotell, långa morgonpromenader, läsa bok i sängen på kvällen utan att något barn kommer in så att man måste släcka lampan… I torsdags kom jag hem igen – pigg och glad, och med en nästan komplett bokföring för årets första halva.

En hel del fotograferande blev det också. Och den här gången har jag snöat in helt och hållet på vallmo. En och annan fin skylt blev det också – men det som mest fastnade på minneskortet var just den fantastiska ljusröda blomman som det finns så mycket av där på de Österlenska vidderna.